Äganderätten är en av grundstenarna i en liberal, modern demokrati. Ingen äganderätt är oinskränkt, det betyder alltså att det medföljer vissa lagar och regler för vad du kan och får göra med det du äger. Detta gäller även skogen, och det är rimligt. Som skogsägare måste du exempelvis plantera efter en avverkning så att landskapet inte avbeskogas, och du måste ta hänsyn till vatten, fornminnen och biologiska värden när du brukar den. 

Samtidigt innebär äganderätten att du, inom lagens ramar, bestämmer. Om staten behöver det du äger, blir du ekonomiskt ersatt för det. 

Dessa principer har gällt i hundratals år i Sverige, och måste fortsatt gälla för att medborgare ska ha förtroende för staten. När staten bedömer att du inte längre får bruka din skog, och att den ska avvaras för höga biologiska värden, måste skogsägaren bli ersatt. Antingen med ekonomiska medel, eller att staten byter så att skogsägaren får ett annat område på en annan plats och därmed kan fortsätta sin företagsverksamhet. 

Idag är ersättningen 125% i Sverige. Centerpartiet anser att denna ersättningsnivå är för låg och bör höjas till 150%.